10. dec, 2016

Ögonen öppnas

Jag har haft en rätt jobbig vecka. En till unge, en hona, föll ifrån oss i veckan och det känns verkligen hemskt. Att inte veta varför och av vilken orsak den dog är tungt. Det finns de som säger "men man kan ju inte gråta över en liten kattunge...!". Jodå - DET kan man visst göra!! Jag lovar - jag är inte tokig. Jag blir bara så känslomässigt engagerad i varje unge och kan i ärlighetens namn inte ge en korrekt förklaring till varför en till unge dog. Ingen vet varför, men sånt kan hända. Vår egen teori är att det kan ha varit ojämn temperatur i bolådan då det är jätteviktigt med en jämn och stabil värme på runt 30 grader där. Så med det sagt har vi nu 3 kattungar som mår bra och går upp fint i vikt och som vi gläds över (Peppar, peppar, ta i trä...!!). Nu väger de 212, 217, 227 gram och de har alltså med råge fördubblat sina vikter från födseln. Saga är en supermorsa som tar jättefint hand om sina ungar och de har nu äntligen börjat att öppna upp sina små, små ögon...!Hjärta

Det verkar som att 1 hona blir brunsköldpadda och 1 hona blir troligen chokladsköldpadda, men det är svårt att säga med 100 % säkerhet än. Hanen i kullen blir ju röd/creme och är än så länge bara vit, men maskfärgningen kommer ju att komma fram även där. Det är hanen som skriker som en stucken gris när vi försöker att väga honom... Galen

(Bilden är på brunsköldpaddan)